.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .

                            Anslut er gärna till facebook Gruppen VVVIS - Våga Vägra Varg I Sverige

                                                    (The One And The only Group) Nummer 1.
                                                        

                                                             https://www.facebook.com/groups/vagavagravarg/

                                          

                           

                            Facebook Gruppen Nollvision Varg arkiv innehåller ett gediget material

                            från åren 1947 till 2013,där finns mycket information att ta del av beträffande

                            Varg M.M - Där finns säkert information som kanske skulle ha betydelse i kampen

                            mot de som återinplanterade vargen,och mot berörda myndigheter - och framförallt

                            stävja den situation som Norge Sverige Finland nu befinner sig i dagsläget - material

                            som är absolut värt att undersöka. För att komma med i Nollvision Varg Arkiv kan man

                            då kontakta de som sitter inom VVVIS (Våga Vägra Varg i Sverige).Värnare och

                             övriga organisationer som lever i sagornas värd undanbedes.Admins inom

                            Nollvision Varg Arkiv har bra koll på vilka som befinner sig där.


                                                     Stöd gärna också Stella Fonden. 

                                  
                                http://hundekipaget.fadderjakt.com/impresspage/en/menu1/home/stellafonden/

                                            
                                             


                            Besök gärna även dessa länkar. http://michaelericson.wordpress.com/

                                                                                                       http://www.naturskyddetsverige.se/


                                     Längre ned på sidan finns Pdf docs,samt videolänkar.

              

                                   Längre ned på websidan har ni tillgång till en liten webchat.


                                  För att hålla er ständigt uppdaterad på vad som händer och

                                  sker dagligen i sverige,skall ni definitivt besöka denna sida.

                                                
                                                                    http://www.jaktojagare.se/

                                                                     


                                                                        Övriga Facebook Grupper.

                                       Debatt gruppen,Vargens Ja eller Nej,olika grupperingars talan


                                     I Denna Grupp debatterar man på lika vilkor,oavsett tillhörighet.

                                            https://www.facebook.com/groups/580984151937129/

                                               



                                                Denna sida uppdateras succesivt.

                                      

                                           


                                                  This page can be translated by

                                              
                                                              http://translate.google.com/#sv/en/

                                                              http://translate.google.com/#sv/da/

                                                              http://translate.google.com/#sv/no/

                                                              http://translate.google.com/#sv/fi/

                                                              http://translate.google.com/#sv/is/


Hur många vargar vill ni ha i sverige ?
  
pollcode.com free polls 
.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .

 NOLL FRILEVANDE VARGAR-NORGE SVERIGE FINLAND TACK.


VARGARNAS LAND.  18/1-2014

Inte heller i år blir det någon licensjakt på varg. Förra årets överklagande av den av Naturvårdsverket beslutade jakten behandlas fortfarande av ett långsamt rättsmaskineri i Stockholms kammarrätt.

Och därför beslutade förvaltningsrätten i Stockholm om inhibition. Därmed har den udda situationen uppkommit att den rovdjurspolitik som den lagstiftande församlingen beslutat och som ett statligt verk tillämpar inte kan verkställas.
Det tycks som att gamla självklara argument mot illegal jakt på rovdjur nu används mot en statligt organiserad licensjakt på vargen. När Naturvårdsverket beslutade om en mycket begränsad licensjakt på 30 av landets närmare 400 vargar konstaterades det att gynnsam bevarandestatus råder och att stammen är i tillväxt. Inaveln minskar också. De politiska målen gällande svenska rovdjur är med råge uppfyllda – i modern tid har det aldrig funnits så många vargar, björnar eller rovdjur som i dag. Att få, storstadsmänniskor, själva har sett någon varg springa förbi är alltså inte något beläggför att påstå att djuren är hotade.
De miljögrupper som givits rätten att överklaga och som allt mer framstår som Goliat när de vill liknas som David motverkar nu sina egna syften och mål. Har de inte rätt att överklaga? Jo. Men organisationernas juridiska aktivism är långtgående. De motsätter sig inte bara licensjakten utan överklagar vanligen också beslut om skyddsjakt i enskilda fall.
Det går inte att bygga upp en rovdjurspolitik som saknar förtroende hos markägare, landsbygdsbor eller jägare. När förtroendet försvann för rovdjurspolitiken i Finland ökade tjuvjakten markant. Det går inte att bortse ifrån. Ingen vill ha en situation som i Italien där tjuvjakt är en del av det praktiska förvaltandet av rovdjuren. Men även beslut om utsättningar eller flyttningar av rovdjur kräver godkännande från jakträttsinnehavare och markägare.
Ska jägare i andra sammanhang ta ett större samhällsansvar för viltolyckor eller vildsvinens utbredning måste också gruppens intressen beaktas när det gäller rovdjurens framtida utbredning. Det måste faktiskt vara en politisk fråga – och det är här miljöorganisationerna håller emot – att fastställa hur stor rovdjurspopulationen ska vara. Det är nämligen omöjligt att vetenskapligt balansera vargens utbredning utöver en gynnsam bevarandestatus med de skadeverkningar som drabbar landsbygdsbor, i form av kostnader för minskande arrenden, känslomässiga intryck och försvårandet av exempelvis traditionella jaktmetoder eller fåravel.
Var ska förresten en allt större rovdjursstam rymmas? Stora delar av det som förenklat kallas Norrland är uteslutet. Redan i dag dödar rovdjur uppemot 72 000 (!) av samernas tamboskap varje år. (Prop 2012/13:191) Med hänsyn till att vargar i Värmland som vandrar över riks och EU-gränsen till Norge där jagas legalt håller inte det alternativet. I östra Mellan-Sverige är rovdjurstrycket redan stort. Den ytterligare tillväxt som sker utan jakt – och med tanke på att vargjakt ter sig uteslutet i vart fall ett första år med en eventuell rödgrön regering – måste alltså ske i ett mer tätbefolkat södra Sverige.

Artikelns urspr.(http://www.barometern.se/ledare/vargarnas-land%284111872%29.gm)




12 Jan 2014

I dagens nätupplaga av Dn, kan man läsa hur Karin Bojs hyllar Science studie, om våra rovdjur...

Visst, rovdjur är nödvändiga, en toppredator krävs för att hålla ekologisk balans.

Frågan är vad de menar egentligen, på vilket sätt utgör en vargdödad älg en bättre minskning av klövviltet än en som är skjuten av jägarkåren, mitt tips blir här att det är högst osäkert HUR skillnaden ter sig, MEN den måste vara jättestor...

Vidare finns i hennes kioskvältare följande att läsa:

"Aktiva jägare är dock en minoritet i dagens samhälle. Men de har stort inflytande. Både landsbygdsministern och finansministern ingår i deras skara."

Hur man kan kalla 300.000 jaktkortslösare, dessas familjer, släkt och vänner en minoritet är för mig en gåta, ska man haka upp sig på siffror så är det i alla fall många fler än de 191.000 medlemmar som Svenska Naturskyddsföreningen ståtar med, tänk om, tänk rätt...

Vidare:

"Till exempel kan lövträden öka mer än hundrafalt när vargar återkommer till ett område"

Man får anta att Karin Bojs då menar att de problem som rovdjuren åsamkar samhället regleras genom ökade björkbestånd..?

Mer:

"Forskarna ser även positiva effekter för klimatet om rovdjuren håller nere bestånden av betande hjortdjur, så att träden och biomassan ökar. Färre vilda hjortdjur kan också påverka sjukdomssmitta hos både husdjur och människor, till exempel fästingburen Borrelia."

Man ska nog se mer objektivt på saken än vad Karin Bojs gör här, då klövviltet, vare sig Karin gillar det eller inte, utgör en naturresurs, i form av kött, skatteintäkter, rekreation, Vargen ger inget av ovanstående mer än känslomässigt betingade välmåenden hos de som bor längst från naturen...

Slutligen:

"Ofta hävdas i debatten att mänskliga jägare numera har tagit över rovdjurens roll att hålla de vilda växtätarna på en kontrollerad nivå. Men forskarna bakom Sciencestudien ifrågasätter kraftigt det argumentet."

Att den mänskliga inblandningen i viltförvaltningen är bättre för både vilt och människa, är ganska tydligt, då vi som människor kan göra selektiva bedömningar, vi kan välja vilket liv som skall släckas, detta göra genom att studera de viltstammar man har på sina arealer, det kallas för viltvård.

Vargen, den dödar det den kommer över, som den opportunist den ändå är.

Sebastian Wilhelmsson

Hasselfors

(http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-nej-jagare-klarar-inte-vargarnas-jobb/)

-

När satan har allierat sig med djävulen då drabbas befolkningen av diktatur och mycket varg

I den situation som råder då Statens rovdjurspolitik är att hjälpa miljörörelsen och näringslivet med att ersätta jakten, jägare, jakthunden och rennäringen med rovdjur. Då måste alla jägare och andra naturbrukare tillsammans på alla möjliga sätt hjälpas åt med att skapa en opinion för att rädda jakten. Naturbrukarna måste ta ställning, visa civilkurage, argumentera sakligt och agera konsekvent för Nej till frilevande varg i Sverige för att tillsammans skapa opinion för en helt ny rovdjurspolitik mot ett gemensamt mål om noll vargar.


Vad varje jägare bör fråga sig då är vad ska vi göra, hur ska vi kunna vinna opinion för vår sak? Om vi löser alla problem åt staten med problemvargar, ställer upp och jagar åt staten när det behövs för att lösa Statens problem med vargarna. Och hjälper Staten med tillfällig licensjakt för att tillföra nya gener och göra den Svenska vargstammen livskraftig och värdefull. Kan vi då vinna opinionskriget mot ekosofisekten?

Nej! Jägare som ställer upp på detta är lurad in i stugan för att bli uppäten. Vargen är statens vilt, låt staten ta ansvaret för förvaltningen. Låt Staten registrera sina egna tjänstemän på Länsstyrelserna som vargjägare och se till att staten själv får lösa licensjakten, skyddsjakterna och skjuta bort problemvargar. Då får Staten ta konsekvenserna fullt ut för att de lierat sig med miljörörelsen och verkställer Projekt varg.

Det kommer att bli intressant när staten måste börja med att argumentera för att jaga varg med helikopter och grovhagel. Vargkramarna på Länsstyrelserna kommer nämligen till slut tvingas att jaga varg med hjälp av helikopter, bilar, snöskotrar och med belysning i mörker. Det smartaste sättet att nå dit och det klokaste sättet att protestera på är att tala om för Staten att nu får Ni ta fulla ansvaret för rovdjurspolitiken och begära ersättning vid alla former av jakt på varg. Det får samma konsekvenser som en bojkott men jägarna är och framstår fortfarande som ansvarstagande i media och i det allmänna opinionskriget.

Enas om 1 000 kr i timmen i ersättning till alla jägare!
Jägare med lön arbetar åt Staten och Staten kommer då också att få ta alla de negativa konsekvenserna som en vargjakt innebär. Kravet om lön vid vargjakt kommer att skapa uppmärksamhet och opinion till vår fördel. Det bli också svårt att beskylla jägarkåren för vargproblemen som blir följden av eventuellt utebliven jakt. För tyvärr är det nog så att det måste bli sämre innan det kan bli bättre, fler måste drabbas av vargeländet. Låt då miljörörelsen kriga med Staten under tiden.

En varg springer till skogs med ett barn hängande i käften! Dvärgbandmasken sprider sig och människor i Sverige börjar insjukna i blåsmasksjukan! Rabies sprider sig bland människor eller djur! När någon av dessa senarer inträffar i Sverige, vilket bara är en tidsfråga, då kommer vi jägare att behöva ta ansvar och städa upp efter en totalt havererad rovdjurspolitik. Jägarna bör därför se till att ha en politik och förhållningsätt som håller även i framtiden.

Ett krav om ersättning vid alla former av vargjakt är därför den bästa vägen. Jag anser nu att jägare måste lämna gnällfasen och gå över i en åtgärdsfas. Vägra därför att delta i alla former av vargjakt och kräv en avtalsenlig lön med traktamente och reseersättning och fri jaktutrustning vid vargjakt eller det betydligt enklare alternativet, ett konsultarvode om 1 000 kr per timme, där allt ingår. När jakthundar anlitas bör ägaren till jakthunden även ha rätt till ersättning för hunden med 1 000 Kr per uppdrag.

Det finns ingen anledning att jägare skall ha mindre betalt än andra som arbetar åt Naturvårdsverket med att verkställa miljörörelsens Projekt varg. Jägare bör ligga på samma ersättningsnivå som andra som arbetar åt Staten och dess myndigheter med att bygga upp en livskraftig vargstam i Sverige.

Misstag ger fängelsestraff

Jägare bör också ställa krav på en statlig jaktledare som blir av med bössorna och som får sitta av fängelsestraffet om det begås något misstag under vargjakten. En arbetsledare vid varje Länsstyrelse som har ansvaret för att verkställa rovdjursjakten, anställa jägare, leda och fördela arbetet. Den statliga jaktledaren skall ikläda sig fullt arbetsgivaransvar och även stå för erforderlig ansvarsförsäkring. Det skall också ligga på den statliga jaktledarens ansvar att se till att jägare som arbetar med förvaltning av Statens vilt, licensjakt, skyddsjakt och även eftersök på trafikskadat vilt erhåller ersättning för nedlagt arbete.

Att bojkotta eftersök på trafikskadat vilt är ett beslut som var och en kan ta själv, det är bara för den enskilde jägaren att inte ställa upp på eftersök överhuvudtaget. Men samma krav på ersättning bör ställas vid eftersök på trafikskadat vilt och krav på att eftersöken skall genomföra på ett säkert sätt för jakthunden, när det finns varg i markerna. Ett gemensamt krav om ett konsultarvode på 1 000 kr i timmen i ersättning vid eftersök på trafikskadat vilt ger samma effekt som en bojkott av eftersök, men Staten får själv i stället ta hela ansvaret för uteblivna eftersök.

I den svenska modellen leder vägen till mycket varg
Om vi jägare enas om kravet, då kommer vi också att tydligt få se sanningen om var jägareförbunden står i frågan. Vilka krav ställer SJF och JRF upp på och vilka arbetar de för, jägarnas krav om ersättning eller på Statens krav om gratis arbetskraft vid förvaltning av rovdjuren?
Dödsdomen mot jakten, jägarna, jakthundarna och rennäringen kommer inte att kunna påverkas innan vi börjar bete oss som tänkande människor som känner empati och tar ansvar för varandra och som ENAS om ett gemensamt mål, där alla naturbrukare slipper vargproblemen.

Enda vägen som leder fram till att få bort vargarna är samlas runt ett gemensamt mål för att vinna opinionskriget mot ekosofisekten och det politiska mandatet att expropriera vår landsbygd. Det målet måste vara noll frilevande vargar till slut. Men tyvärr så omöjliggör egoismen och den egna plånboken hos en del förtroendevalda personer ett samarbete om de olika medlen som finns om att säga -Nej till frilevande varg i hela Sverige och Norge.

Den dagen kommer, när alla naturbrukare får upp ögonen och inser att de får lida för att våra företrädare inte kunde enas om ett samarbete där de sa Nej till frilevande varg, var så säker.
Frågan jag ställer just nu, - Kan jägarkåren enas om en skälig ersättning vid vargjakt? För att låta staten ta skiten för vargpolitiken? Och för att vinna opinion för vår sak?

Knappast!
För än så länge är det samma egoister som styr och det är deras personliga vinning som gäller och så länge jägarkåren tillåter att Staten köper missbruk av förtroendeställning och acceptans för varg av våra förtroendevalda och att det är den privata ekonomin ibland våra företrädare som leder vargutvecklingen när de sätter våra organisationers namn under samhällkontrakten, då blir det inte heller någon förändring.

Egoism och bidragsanpassade vargåsikter premieras kraftigt av politiker med Statliga bidrag för att styra rovdjursutvecklingen och för att gynna människor som inte har några moraliska aspekter och som kan anpassa sina åsikter till det Statliga pengaflödet.
Skattemedel används till att köpa och administrera folks åsikter i stället för att användas effektivt till trygghetssystemen, till barn, gamla och sjuka människor.

Staten köper missbruk av förtroendeställning och acceptans för varg
Om Du är tjänsteman och arbetar hos en medlemsorganisation och har de rätta vargåsikterna och stöder Regeringens varg- och rovdjurspolitik får Du bra betalt och Din försörjning tryggad. Det är just vad vi ser i den Statliga vargkommittén, hur JRF och andra medlemsorganisationer anpassar sina vargåsikter till Statens vargpolitik. Naturbrukarnas medlemsorganisationer har satt sina namn under den Statliga vargkommitténs och regeringens vargpolitik. Vargkommitténs åsikter ligger nu till grund för att Projekt varg slutligen har röstats igenom i riksdagen.

Staten har för skattemedel köpt en falsk enighet i vargfrågan av naturbrukarnas medlemsorganisationer LRF, SJF, SSR och JRF som för pengar accepterar varg. Det har förpassat landsbygdens folk till läktaren helt utan möjlighet att på verka sin egen utveckling och sin egen vardag på ett demokratiskt sätt.
Staten har köpt våra företrädares acceptans för varg och för Projekt varg och hela rovdjurspolitiken och grundlurat oss brukare. Människor som bor på landsbygden och brukar naturen har blivit helt överkörda.

Det skapar en känsla av maktlöshet, en vrede och det splittrar Sverige och det kommer att slå tillbaka på de som missbrukat sin ställning för egen vinnings skull. Det är en helt ny tid då människor får mycket mer informerade via nätet och sanningarna och sveket om vargens olagliga inplantering och om vargpolitikens dolda agenda, det går inte att stoppa på lite längre sikt.

Slutet på den Svenska modellen?
För några år sedan, i TV-programmet Josefsson avslöjas det att det var endast tre personer i Sverige som bestämde Svenska folkets löner. Det var då varande LOs ordförande Stig Malm, sittande finansminister Kjell-Olof Feldt och då varande arbetsgivarföreningens Per Gyllenhammar som hade hemliga möten bakom ryggen på alla fackens medlemmar och gjorde upp vilken lön alla löntagare i Sverige skulle ha.

Korrupta fackföreningar används för att kontrollera löntagare, minska deras löneutveckling och levnadsstandard. Denna korruption och Statliga styrning av medborgares fackföreningar kallar politiker lönebildning enligt den Svenska modellen. Det är exakt på samma sätt och samma styrning av naturbrukarnas utveckling som sker.
Jakten, jägarna, jakthundarna, rennäringen och landsbygden håller på att avvecklas med hjälp av rovdjurspolitik enligt exakt samma principer.

Alliansregeringen köper acceptans för varg med hjälp av bidrag till jägarna, samernas och markägarnas medlemsorganisationer, SJF, JRF LRF och SSR, som välvilligt låter förleda sig.
Den Svenska modellen, eller den Svenska korruptionen som jag kallar den, där Staten styr naturbrukarnas medlemsorganisationer med bindande samhällskontrakt, villkorade bidrag, statlig vargkommitté med gemensamma vargåsikter om att Sverige skall bygga upp en livskraftig vargstam med gynnsam bevarandestatus.

Maktmissbruket, förräderiet och bedrägeriet som alla markägare och naturbrukare drabbats av driver utvecklingen mot mer och mer varg. Rovdjursutvecklingen handlar dock inte bara om miljörörelsens dolda agenda att med hjälp av rovdjur avveckla jakten, jägaren, jakthundarna och rennäringen. Rovdjurpolitiken handlar också om att näringslivet godkänner att rovdjuren tar över landsbygden därför att det även passar deras intresse för att kunna köpa upp våra fjäll, skogar och vår skärgård, för att kunna exploatera mark, skog, malm, vatten- och vindkraft.

Ett exempel: Om rovdjurspolitiken slår ut rennäringen finns det inte längre några större hinder för att exploatera de fjällnära skogarna, vattenkraften, vindkraften och malmen i norra halvan av Sverige.
Man kan lugnt påstå att det är satans avtal med djävulen som naturbrukarna drabbats av när ekosofisekten och näringslivet har allierat sig för att expropriera markanvändningen på landsbygden. Även om de har helt olika mål.

Det är alltså den Svenska modellen och ett maktmissbruk för att expropriera vår markanvändning som naturbrukarna drabbats av och det är en demokratifråga och inte en jakt- eller vargfråga. Det handlar om rättsprinciper, demokratiska spelregler och myndighetsutövning. Den Svenska modellen där Staten styr och där även ledningarna tillsätts politiskt inom medbogarnas medlemsorganisationer är helt oacceptabel i en demokrati.

En liten vargjakt i vinter är bara ytterligare ett falskt spel för att Alliansregeringen vill visa sig regeringsduglig för att de skall kunna vinna nästa val och behålla makten. OCH FÖR ATT ÖKA ACCEPTANSEN FÖR VARG I SVERIGE. Vargstammen kommer trots vargjakt i vinter att öka många år framöver.


 


När skall vi få leva under demokratiska principer i Sverige?
Med fria och oberoende fackföreningar och medlemsorganisationer?
Tror verkligen ledande politiker för diktaturen Sverige att den Svenska modellen med diktatoriska makt- och styrmedel och nyttiga idioter kan vara bestående? När så många diktaturer fallit? När folket - oavsett försök till censur av olika omfattning - får tillgång till mer och mer information om hur diktaturer med sin härskarteknik styr medborgarna?

Folket som drabbas på landsbygden av falsk konsensus för varg som upplever den värsta krisen någonsin på grund av rovdjurpolitik, de kommer att kräva en förändring. Människor som brinner för rättvisa och sanning kommer att ta kontrollen över sina egna liv på det ena eller andra sättet.

Vi får hoppas att det blir via en demokratisk process och att det är slutet på den Svenska modellen vi nu ser. Att sanningen och verkligheten tvingar Sverige att ta steg i riktning mot ett demokratiskt samhälle. Svenska folkets medlemsorganisationer måste bli fria och helt oberoende ifrån Staten. Så att vi slipper leva med att Staten med diktatoriska styrmedel härskar över folket och tar makten över våra liv och vår egendom.

DogDick

Vargkrig

Rovdjursdebatten. Ett sandlådekrig. Men ett allvarligt sådant. Det allvarliga är att inte foten sattes ner för flera år sedan. Men medan vargstammen nu växer i takt med motsättningarna låter man nu i stället extremistorganisationer vara med och styra. Ju mer jag funderar på det, desto mer absurt blir det att en förening som Svenska Rovdjursföreningen överhuvudtaget blir påtänkt när det kommer till att skapa en ny rovdjurspolitik. SRF är inget annat än en ren intresseförening och tillför ingenting. Som om Svenska Amazonklubben skulle vara med och besluta i trafikfrågor.

Som jag skrivit tidigare har jag inga förhoppningar om några genombrott i rovdjurspolitiken, trots att rovdjurspropositionen röstades igenom tidigare i vintras. Det enda som hänt är att tonen hårdnat. Polariseringen ökat. Striderna vid vargkrigets front har blossat upp.

En sida har allt att vinna. Den andra har inget att förlora, men har heller inget konkret att vinna på en seger. Det finns knappast ens någon form av ära att kriga om.

Hur menar jag nu? Jo, lant-och fäbodbrukare, djurhållare, fårfarmare, hund-katt-och hästägare, ryttare, motionärer, svamp-och bärplockare, jägare och glesbygdsbor i allmänhet har mycket att vinna på en kraftigt minskad vargpopulation och ett mer balanserat rovdjurstryck. Till och med vargen själv torde vinna på det. Genetiskt. Om man nu väljer att tro på den ”sanningen”, att den svenska vargen skulle lida av inavelsdepression.

Men den andra sidan? Som vill ha 1500 vargar eller fler? Vad kan de vinna på att Sverige hyser 1500 vargar? Vad blir bättre av det? Vad får de offra, försaka, för att nå målet? Ingenting…Det är skrämmande. En rovdjursfanatisk falang, till stor del boende i storstäder, som dessutom ser en det som en självklar rätt att vara med och bestämma och som ofta kräver en mångdubbling av våra rovdjursstammar, på sina håll redan störst i världen. Tusentals vargar vill man ha. Enbart för sitt höga nöjes skull.

Det pratas om vargjakt redan i vinter, och rovdjursromantikerna tjuter ut sitt missnöje. Mikael Karlsson lovar att EU-kommissionen stoppar jakten. Och allvarligt talat är det väl skit samma. Att skjuta 30 vargar i en kommande eventuell licensjakt ändrar inget. Inte heller de §28-skjutningar som ägt rum den senaste tiden ändrar speciellt mycket. Kvar blir i bästa fall ett skadat husdjur som till slut klarar livhanken. Nå, man kanske har förebyggt ett antal kommande angrepp. Men det kommer nya vargar. Nya angrepp.

Det bästa för vargen själv är givetvis om folk får freda sina djur. Allt annat vore vansinne.



Projekt varg uppnås efter 39 år

SNF-chef köpte djurparksvargar

Nu sjösätter regeringen projektet att odla upp en ny vargstam i det mellansvenska vargbältet med hjälp av ryska vargvalpar från djurparker.
I praktiken är det verkställandet av en plan som gjordes upp för 39 år sedan i Projekt varg. Mannen bakom projektet är miljöprofilen Mats Segnestam, som då jobbade som verkställande direktör för Svenska Naturskyddsföreningens kansli (SNF). Han köpte vargar från djurparker för att få en svensk vargstam.

Mats Segnestam var under lång tid chef för Svenska Naturskyddsföreningen. Därefter var han miljöchef på Sida i 20 år. Han deltog i startandet av European Environmental Bureau.

Mats Segnestam har varit programchef i IUCN, World Conservation Union.

Han har också varit rådgivare till WWF International (Världsnaturfonden) samt ordförande för Miljögruppen under OECD:s Biståndskommitté (DAC).

Mats Segnestam är hedersdoktor vid Uppsala universitet och har fått en rad utmärkelser inom miljöområdet.


Ingenjören bakom Vargprojektet
Nu går det att lägga till en titel – ingenjören bakom det svenska vargprojektet, som kommer att kosta Sverige åtskilliga miljarder och ge stora politiska slitningar med vargdrabbade på landsbygden.

Den 5-6 september 1973 hölls ett seminarium i Stockholm med en internationell samling av vargexperter. Det var den första internationella konferensen för att få starka vargstammar i olika länder.

Mats Segnestam, som då var verkställande direktör i Naturskyddsföreningens stab, redogjorde utförligt för hur Sverige skulle få en vargstam med hjälp av Projekt varg.


Upprätta en genbank
Upplägget till projektet kom från Naturskyddsföreningen. En arbetsgrupp bildades. Där ingick bland andra Världsnaturfonden (WWF), Naturhistoriska museet och skogsforskare.

Det första och viktigaste, enligt Mats Segnestam, var att i samarbete med djurparker upprätta en genbank med hjälp av djurparksvargar.

Då handlade om ett 20-tal vargar i djurparker som skulle stå för ”den skandinaviska vargrasen”. Men dessa vargar härstammade alla från två vilda syskonpar.

Redan 1973 fanns farhågor om inavelsproblem för vargarna.


Avtal med djurparker
– På grund av risken för inavel måste uppfödningsprojektet utföras omsorgsfullt i enlighet med en utarbetad plan och under kontrollerade former, förklarade i Mats Segnestam i sin engelskspråkiga rapport till seminariet.

– Ett av målen i Projekt varg är att tillförsäkra tillgång till avelsmaterial med hjälp av avtal med berörda djurparker och med hjälp av inköp av vargar. För närvarande äger SNF två vargar och hoppas kunna skaffa ytterligare två, avslöjade SNF-chefen vid konferensen.

Han redogjorde även för att det i september 1973 fanns tio djurparker som var beredda att delta projektet.

Bland andra Skansen stod beredda med två vargar av rätt ras i ett nybyggt varghägn.


Skåne djurpark i ledande roll
– Skåne djurpark kommer att ha en ledande roll med byggandet av fem hägn, ett av dem är väldigt stort, förklarade Mats Segnestam.

Redan 1973 konstaterade han att chanserna var mycket små att bygga en vargstam på naturlig invandring till Sverige från Ryssland och Finland.

Ett alternativ som diskuterades var att plantera ut vargar, som först lärt sig att jaga av föräldrapar i stora hägn.


PR-kampanj för varg
Men att introducera varg i Sverige krävde först och främst påverkan av opinionen.

– Olyckligtvis tror många i Skandinavien fortfarande att vargar är farliga, en attityd som kan spåras tillbaka till våra förfäder, konstaterade Mats Segnestam.

Därpå presenterade han en rad åtgärder för varg-PR.

Det handlade bland annat om vargmotiv av konstnären Gunnar Brusewitz på vykort.

Segnestam förklarade också att djurparker skulle marknadsföra vargarna och att en speciell barnbok skulle skildra vargarnas situation och vargarnas roll i ekosystemet.

Allt det här har genomförts på senare år. Skolböcker med positiva budskap om varg med hjälp av bidrag från Naturvårdsverket är bara ett exempel.


Hjälp från svenska media
Även media har spelat en viktig roll för att marknadsföra vargens comeback i Sverige.

– Massmedia i Sverige är mycket samarbetsvilliga och har visat stor förståelse för konceptet med att rädda vargstammen, tyckte Segnestam redan för 39 år sedan.

Det första steget i arbetet med Projekt varg blev att anställa en person på SNF för en tidsbegränsad projektanställning.

Den personen skulle syssla med allt det praktiska, till exempel att förhandla fram kontrakt med djurparker.


Nära kontakt med Naturvårdsverket
– Vi kommer också att ha mycket nära kontakt med Naturvårdsverket. Här är det mycket uppmuntrande att notera att det finns en uttalad vilja att satsa på forskning och undersökningar beträffande rovdjur i Sverige. Projekt varg kommer givetvis att koordineras med dessa aktiviteter, skrev Mats Segnestam.

Första året för Projekt varg beräknades kosta SNF cirka 80 000 kronor i dåtidens penningvärde.

Fortsättningsvis räknade Segnestam med en årlig kostnad på 25 000 kronor.

– Dessa kostnader täcker endast etablerandet av en genbank och PR-åtgärderna. Sedan tillkommer finansieringen av storskaliga investeringar som WWF måste stå för.


Arbetslöshetsbidrag till Vargprojektet
– En del av detta kommer regeringen att stå för med hjälp av bidrag för arbetsmarknadsåtgärder. SNF kommer att bidra med en speciell rovdjursfond som avsatts, förklarade SNF-chefen.

– Från första början har vi fått positivt gensvar både från olika institutioner och även i form av fint samarbeta med organisationer och myndigheter som ansvarar för viltvård, avslutade Mats Segnestam.

För att förstå samtiden är det bra att läsa lite historia.


En 39 år gammal nyhet
Dagens pressmeddelande från Naturvårdsverket om ryska djurparksvalpar är egentligen en 39 år gammal nyhet.

Projekt varg har uppnåtts – nu med fullskalig uppbackning och mångmiljonrullning från regeringen och Naturvårdsverket.

Det här visar på en mycket viktig lärdom – enträgen vinner.

Den etablerade aktör som envist och målmedvetet jobbar med en klar strategi har goda utsikter att lyckas – oavsett hur vansinnigt och kostsamt projektet än visar sig vara.


Ladda för krishantering
Att ansvariga politiker envist vägrar att se till att det görs en riktig konsekvensutredning av den förda vargpolitiken bäddar för att det här kan sluta mycket illa.

Efterspelet av den dödliga vargattacken mot en djurskötare i Kolmårdens djurpark är bara en förövning av den krishantering som fler ansvariga aktörer bör ladda för.



       Naturskyddsföreningens   naiva syn på naturen

När jag ser hur Naturskyddsföreningen uppfattar vår värld, kan jag förstå hur Galileo Galilei kände sig, då han övertygad om den heliocentriska världsbilden, ställdes inför inkvisitionen och dömdes till husarrest för resten av sitt liv.

Samma blinda fanatism som drev det katolska prästerskapet, verkar återfinnas hos Naturskyddsföreningen. Jag ser hos föreningen en naiv världsbild, som jag kunde kalla för en homocentrisk ideologi.
Även om vi tror att människan är den kraft som bestämmer hur evolutionen ska fortskrida, kommer vår vistelse på jorden att bli kort och obetydlig. Det behövs bara en farsot eller en meteorit för att naturen ska ha visat vem som styr och ställer.
Blir det inte en farsot eller en meteorit, kommer människan själv att stå för sin undergång. Oavsett slutresultatet, kommer naturen att leva vidare. Den kommer att utvecklas och nya djur- och växtarter kommer att dyka upp medan gamla dör ut. Hur människan än förstör naturen, kan naturen inte gå under, den ändrar bara form.

Vad betyder existensberättigande?
Naturskyddsföreningen tar i rapporten från Projekt varg upp frågan om arternas existensberättigande. Gäller detta påstående endast rovdjur, eller avser föreningen även människor, övriga däggdjur, insekter, fiskar, fåglar och växter?
Vem bevakar att rätten utövas i enlighet med våra ”mänskliga” rättsprinciper på hela floran och faunan?
För att förstå vansinnet i uttrycket, måste man dela upp ordet i existens och rätt (berättigande). Enligt svensk rätt kan bärare av rättsligen skyddade och erkända intressen bara ges åt rättssubjekt.
Att en art inom floran eller faunan skulle ha rättsförmåga och kunna kallas för rättssubjekt, verkar såväl juridiskt som logiskt orimligt. Att Naturskyddsföreningen eller människan ställer sig ovanför naturen och beviljar rätter eller inskränkningar åt djur och växter är naivt och homocentriskt.
Vi kan skydda naturen, men vår verksamhet kan bara påverka rättssubjektens relation till naturen. Vi kan inte befalla vargar att respektera ”skyddade djurarter”.

Naturen avgör
Rätt till existens finns inte heller i naturen utan den enes död är den andres bröd. Utan denna enkla regel finns det varken natur eller liv.
Såsom alla djur, äter vi växter, fiskar och andra djur för att överleva. Vi försvarar vår föda med samma ”existensberättigande” som vargen gör det.
På slutet kommer naturen och evolutionen att avgöra vem som avgår med segern och förmodligen kommer såväl människan som vargen att försvinna och nya arter tar över.
Vad vi gjort för vargens existens har ingen betydelse för naturens framtid.

Vargen för naturen eller naturen för människan?
Det verkar som om Naturskyddsföreningen inte vill ha varg i Sverige därför att naturen behöver vargar, utan för att den urbana människan ska få tillgång till nya trygga äventyr.
Man vill ut i naturen för att på ett tryggt avstånd få lyssna till vargarnas ylande. Man kräver spänning i motsats till det urbana livets tristess. Naturen med sina vargar ska finnas för att människan skall få nya leksaker då ett vanligt zoo inte räcker till.
Att ställa till grymheter då man föder/fångar vilda djur för att sedan ge dessa leksaker till vargar i hägn och eventuellt kunna beskåda en levande jakt på dessa, visar hur snedvriden och makaber Naturskyddsföreningens bild av existensberättigande trots allt är.

Vad kan Naturskyddsföreningen om vargen?
Jag fastnade för några påståenden.

• Ekosystemens regleringsmekanismer verkar Naturskyddsföreningen inte förstå. Är det människan som ska bestämma vilka regleringsmekanismer som ska gälla?
Trots att föreningen påstår motsatsen, vet vi att vargen inte väljer de svagaste bytesdjuren, utan valet är slumpmässigt och sjukdomar hos bytesdjuren påverkas inte av vargen. Däremot stressas bytesdjuren av vargbeståndet och bytesdjurens fysiska kondition är bättre.
Ekosystemet reglerar djurarter på flera olika sätt, varav de stora rovdjurens inverkan är relativt liten. Försvinner insekterna, försvinner allt det liv vi känner idag.
Naturskyddsföreningen bör också uppdatera sin information om erfarenheterna från Isle Royal.

• Varför har vargen utrotats? SNF anser att utrotningen beror på att vargen konkurrerar om samma byte med människan. Detta stämmer till en viss del. En viktig faktor, som ökar människans ovilja mot vargen är att vargen är ett rovdjur som dödar långt mer än den behöver.
Detta är en egenskap, som inte återfinns hos så många djurarter.

• Dödar vargen människor? Naturskyddsföreningen försöker bevisa, att de flesta attacker med dödlig utgång förorsakats av rabiessmittade vargar. SNF glömmer att en rabiessmittad varg alltid blir utestängd ur flocken, den rör sig alltid ensam.
Den akuta fasen av rabies tar bara från några dagar till en vecka och eftersom en rabiessmittad varg inte kan svälja något, blir ett offer för rabiessmittade vargar aldrig ens delvis uppätet.
De vargar, som härjade i Finland under slutet av 1800­-talet levde i flock och dödade barn under en period på flera år, något som inte kan stämma med rabies.
Människan är precis som alla andra djur ett möjligt bytesdjur för vargar och människan fyller alla de krav vargar har på sitt byte. Orsaken till att vargarna inte tidigare har hotat människan beror på vargarna intelligens. De hade lärt sig att vara rädda för människan, men nu gör vi allt för att vi ska bli intressanta bytesdjur.

• Återinförsel av vilda vargar så att man vänjer tama vargar med vilda djur är nära nog en hopplös ekvation. Den kan endast lösas om man blandat in tillräckligt med hund i vargarna.
En normal varg skapar ett revir som den noga bevakar. Endast den egna flocken kan leva tryggt inom detta revir och även då yngre vargar blir utstötta ur flocken, måste de lämna reviret.
Tillräckligt med hundblod kan påverka revirbeteendet så att avelsprogrammet lyckas och därför har djurparker med flera vargar sällan rena vargstammar.

• Naturskyddsföreningen hänvisar till vargforskaren Erik Zimen, som påstår att man mycket väl kan ha varg i anslutning till tätbebyggda områden. Vad föreningen inte tar upp är, att den italienska vargen inte är samma varg, som finns i Sverige.
Den italienska vargen är betydligt mindre och den livnär sig på avfall. Problemen med den italienska vargen är trots allt stora och framför allt lider stammen av att det sker korsningar med vilda hundar.

• Hela Europa kämpar med en växande vargpopulation. Enbart i Frankrike dödar vargarna hundratals får och flera fårvaktarhundar varje vecka. Alltså, långt flera djur dödas än vargarna kan konsumera.

• Mäkta okunskap om naturen visar Naturskyddsföreningen genom att påstå att vargen underlättar björnars möjlighet att skaffa föda under vintertid.
Veterligen ligger alla björnar i ide hela vintern! Att över huvud taget tala om vargens måltidsrester är missvisande. Vargen dödar mångfaldigt fler djur än den äter.

• Att försöka skydda tamdjur från vargen med stängselkonstruktioner hjälper bara en kort tid. Nötkreatur drivs ofta i panik genom att bara få vittring av varg.
En panikslagen hjord nötkreatur fäller de flesta stängsel då de försöker fly. När kor, tjurar och kvigor en gång blivit drivna på flykt av vargar, är de värdelösa som nötkreatur även om de inte mister livet.

Alla bevarande organisationer och politikerna som idag förespråkar varg lever fortfarande kvar i 1970-talets drömmar.

Kaj Granlund, Finland
Henry Svonni, Sverige
S.M Somsri Lundin, Thailand


.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .

.                                                                                                                                                                                                                              .

.                                                                                                                                                                                                                              . 

.                                                                                                                                                                                                                              .

.                                                                                                                                                                                                                              . 

.                                                                                                                                                                                                                              .

.                                                                                                                                                                                                                              . 

.                                                                                                                                                                                                                              .

.                                                                                                                                                                                                                              . 

.                                                                                                                                                                                                                              .

.                                                                                                                                                                                                                              . 

.                                                                                                                                                                                                                              .

.                                                                                                                                                                                                                              . 

 Detta är väldigt talande på vad vargen är kapabel till - jag tror inte på nåt sätt att vargen är mer annorlunda idag än den var då - Och det är just detta som samerna,ständigt påpekar att dom är rädd för,föreställ er en familj som har en hjord på 500 renar som ett exempel,och är deras enda inkomst - dom har säkert belånat sig till diverse material och utrustning,för att kunna underlätta sitt arbete - och sen helt plötsligt kommer 1 par vargar och huserar om lite - kanske denna familj förlorar sin enda inkomst,tack vare att renarna inte återfinns,skrämda till flykt.Kvar återstår eventuella lån - Kan ni sätta in er i denna familjs situation ?? 


Vargen förstör mångas levnads förhållanden,inte endast bara i renbetesland,utan även på landsbygden.............................

.                                                                                                                                                                                                                              . 

.                                                                                                                                                                                                                              .

.                                                                                                                                                                                                                              . 

.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .

    Från år 2012
.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .

 

 

        Vargen – stor smittbärare

Stefan Eriksson från Njurunda, vilken är Medelpads ende representant i styrelsen för Jägareförbundet i vår region, Mitt Norrland, är oroad över tankegångar på att hämta varg från Ryssland, Baltikum eller andra länder för att sätta ut dem i svensk natur.

– Vargar från andra länder kan vara stora smittspridare. Vargar kan bära på smittsamma sjukdomar som inte syns på dem, och snabbt skulle de kunna sprida smitta bland andra djur och som även kan drabba människor, säger Stefan Eriksson.

Aldrig diskuterats öppet

Han är brydd över att faran med att inplantera smitt- bärande vargar aldrig har diskuteras öppet i vårt land. Såväl regeringen som Naturvårdsverket har vid flera tillfällen fört fram tankar på att sätta in vargar från andra länder i Sverige.

– Hur vet man att det inte är vargar som för in sjukdomssmitta i Sverige? Vargen kan vara en stor smittbärare utan att de själva är sjuka. Man ser inte på ytan om de bär på smitta eftersom djuren själva inte är sjuka. Därför ser jag det som en stor fara att inplantera varg från andra länder i vår natur, säger Stefan Eriksson.

I vårt land har man stor rädsla för att mårdhunden ska spridas. Beslut har tagits om att jägare i Västerbotten och Norrbotten får skjuta de mårdhundar som kommit in till Sverige österifrån.

– Mårdhunden är ett rovdjur som inte hör hemma i vårt land.

Men den stora faran med mårdhunden är att den är en stor smittbärare av olika sjukdomar.

Rabies och dvärgbandmask är vad mårdhunden bland annat kan sprida och det är viktigt att folk får veta vilka risker det finns ifall mårdhunden får etableras i vårt land, säger Stefan Eriksson. Men samma fara ser han med främmande vargar som fraktas till Sverige.

– Frågan om vargen som smittbärare måste diskuteras och debatteras noga innan beslut kan fattas om att inplantera varg från andra länder i vårt land. Jag vill inte uppleva att vi tar in vargar som vi sedan märker sprider sjukdomar hos andra djur och skapar stora problem i vår natur. Här har myndigheter ett stort ansvar, säger Stefan Eriksson.

Stefan säger, att han ofta diskuterar fara, problem och sjukdomar för djurlivet i vårt land. Han ingår nämligen som Västernorrlands representant i Nationella Kustrådet, som har i uppdrag av Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, att hålla koll på djurlivet i kustlandskapen.

– Vår uppgift är att samla in uppgifter, tips och observationer om allt som rör jakt i samtliga kust- och länsföreningar i Sverige. De uppgifter vi får in ska rapporteras till SVA, säger Stefan Eriksson.

Bland annat samlar man in uppgifter om säl och sjöfågel. Men i stort sett alla djur rör sig i kustlandskapen.

– Det är inte bara säl- och fågeljakt vi diskuterar och bevakar.

Klövvilt och rovdjur rör sig också i vid kusten. Vi ska hålla koll på sjukdomar, skador och även se efter om vissa arter har minskat i antal. Bland annat har vi under senare år märkt att ejdern gått neråt i Sverige, berättar Stefan Eriksson.

.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .
                                                                                                   Tid  i  Thailand.
.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .
                                                                         Brev från Professor Valerius Geist.
.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .
Dear Mr. Lundin,

Douglas Pimlott was a highly respected biologist who is, unfortunately, long dead. He was also, unfortunately an early spokesman for the harmlessness of wolves, based largely on the studies of C. D. Clark of wolves in France. Here Pimlott, unfortunately, erred. However, he was supported then by several other biologists in North America and the "harmless wolf myth" became established. I do not doubt that the IUCN wolf specialist group supported re-introductions where ever possible. And, as you are well aware, there were those which, legal or illegal, set out to introduce wolves wherever. One needs to shine more light on that process! There is no doubt that timber companies favor wolves, but I am told they are currently missing the revenues in Sweden they used to collect from moose hunters!

Very best regards,
Valerius Geist, PhD
Professor Emeritus of Environmental Science
.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .
Dear Mr.Lundin

Interesting! A well-orchestrated campaign indeed. It will fail in the long run as wolves will be wolves and will act like wolves be they in settled landscape or wilderness. They will always go where the food is, they will destroy dogs - especially hunting dog out with their owners after moose or grouse. And they will severely cut the moose population. |In Bri
tish Columbia, almost exactly twice the area of Sweden, hunters kill about 8,000 moose a year, while our 10,000 wolves kill about 100,000 moose and the 16,000 bears another 32,000+. So, there is great competition for hunting licenses and many hunters go without. That's where you are heading.

Very best regards,

Valerius Geist, PhD
Professor Emeritus of Environmental Science
.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .
Valerius Geist, PhD Professor Emeritus of Environmental Science

Dear Mr.Lundin
 
From the appended document it is evident to me that the goal of Swedish authorities to integrate wolves into inhabited landscapes, which are used for grazing and are also closely cropped of their wildlife and thus well-utilized, is a pipe-dream void of science or historical scholarship, which, on top of all the damage done to peoples interests condemns the wolf in the long-term to genetic extinction as it will become, slowly but surely, a feral dog. If I can put it gently, I see here a bureaucratic effort to turn a romantic version of wolves, utterly void of scholarship, into reality. To these bureaucrats the earth is flat, the sun revolves around the Earth and Little red Riding Hood was dead wrong.

Very best regards,

Valerius Geist, PhD
Professor Emeritus of Environmental Science

.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .

.                                                                                                                                                                                                                              .

.                                                                                                                                                                                                                              . 

                                                                SOME INFORMATION FOR PEOPLE IN AREAS WHERE

WOLVES HAVE BECOME COMMON

Valerius Geist, Professor Emeritus of Environmental Science, the University of Calgary

 


On November the 8th, 2005, a 22-year-old third-year geological engineering student at the University of Waterloo by the name of Kenton Joel Carnegie, was killed by four wolves at Points North Landing, Wollaston Lake area, in northern Saskatchewan. This case is unique in that it is the first direct human fatality from a wolf attack in North America in recent times. There have been people bitten by rabid wolves and killed, but such kills “do not count” as it is the rabies virus, not the wolf-bite that killed.

 

Fresh snow allowed accurate track reading. Mr. Carnegie was by himself when he was approached by the wolves from behind. He fell three times before failing to rise. There have been other attacks in Canada, historical and recent. Mr. Fred Desjarlais was recently attacked and wounded by a wolf in Northern Saskatchewan. There are also unreported recent attacks by wolves in Saskatchewan, one of which I was informed on in some detail. A local rancher was attacked by three wolves while deer hunting. He killed two.

 

We are aware that the four wolves in question had been observed and photographed by others, and that Mr. Carnegie was aware of this. Unfortunately, neither he nor those who discussed the matter with him, as reported on by the Saskatoon Star phoenix of Nov. 14th 2005, were aware that tame and inquisitive wolves are a signal of danger. Consequently, the first requirement is that the general public, but especially out-doors-men be informed that when they see tame, inquisitive wolves, that they get out of there quick, but without undue haste, while being prepared to defend themselves. Running away invites an attack.

 

Why are tame and inquisitive wolves a sign of danger?

 

When wolves are well-fed, they are – extremely – shy, and avoid humans. In my days in the northern wilderness I have seen wolves panic repeatedly when they crossed my track or got my scent. We have other observations indicating that wolves are normally very cautious. However, when wolves run out of their preferred prey, they begin to explore alternative prey. They do so very cautiously, and over an extended time period. This exploration for an alternative food is manifest in wolves becoming – increasingly - tame and inquisitive. My neighbors, my wife and I have had experiences in recent years with one wolf pack which ran out of prey and shifted its attention onto farms and suburbs. I have been investigated three times in the open by wolves, the same wolves threatened my wife twice, once on our door step, the same wolves attacked and killed neighbor dogs, followed riders and “nibbled at” and killed livestock. They explored my neighbor’s dairy cows by docking tails, slashing ears and cutting hocks. Other Vancouver Island wolves went on to explore humans by licked, nipping and tearing clothing (in a camp site on Vargas Island near Tofino) weeks before attacking and severely wounding a camper, Scott Lavigne, July 2nd, 2000. He was saved from the attack by fellow campers Jim Beatty, Vancouver Sun pp. A1-2, July 5th 2000). The bottom line is, when wolves appear tame, stare at you and follow you they are investigating you - and it’s quite likely with lunch in mind.

 

A confounding factor is refuse about human habitations. Wolves drawn by hunger due to declining natural prey to human habitations, inevitably, run into garbage and refuse. Feeding on such can become a habit which leads to the habituation of wolves to people. Such wolves may not be particularly hungry when they extend their exploration of alternative foods to humans. Two wolves killed after the attack on the camper on Vargas Island were full of deer fawns. This suggests that habituated wolves my attack without being hungry. The bottom line: tame and inquisitive wolves are dangerous no matter how they became tame and inquisitive.

 

The argument, that there is little danger from wolves because they have rarely attacked humans in North America, is fallacious. There are very good reasons why wolves in North America, as opposed to Europe, have attacked people rarely. In the past decades we have experienced in North America a unique situation: we had a recovery of wildlife. Few North Americans are aware today that a century ago North America’s wildlife was largely decimated and that it took a lot of effort to bring wildlife back. This restoration of North America’s wildlife, and thus this continent’s biodiversity, is probably the greatest environmental success story of the 20th Century. Such a recovery begins with an increase in herbivores. It is followed after a lag-time by an increase in predators. While predators are scarce, and herbivores are abundant, wolves are well fed. Consequently they are very large in body size, but also very shy of people. We expect to see then no tame or inquisitive wolves. Wolves are seen rarely under such conditions, fostering the romantic image of wolves so prevalent in North America today. However, when herbivore numbers decline while wolf numbers rise, we expect wolves to disperse and begin exploring for new prey. That’s when tame, inquisitive wolves appear.

 

How do we know?

 

Firstly, because wolves have been raised by scientists in captivity, we have developed a detailed understanding about how wolves explore novelty. This information is discussed by colleagues in my profession. I am an ethologist, that is, a student of animal behavior. In my profession becoming acquainted with how animals habituate is essential to surviving field work with tame animals unscathed. Secondly, I have had personal experiences with a wolf pack that settled about our house on Vancouver Island for four years, ran out of prey and gravitated to farms and suburbs. I wrote down the experiences of my neighbors, my wife and myself as these wolves were, for the first time to my knowledge, not acting like recent North American wolves. Rather, they acted as if they were Russian wolves. I penned a letter on this to Erich Klinghammer of Wolf Park, Illinois, a veteran wolf biologist; the letter was published by the Virgina Wildlifer (May 2003 issue pp. 39-43). Thirdly, I am editing a book on Russian wolves written by a linguist, Will Graves, who worked as translator in Moscow for the US armed forces. The Russian experience delineates with considerable precision when wolves become dangerous. Fourthly, the book by Heptner et al. on the Mammals of the USSR has now been translated in to English by the Smithsonian Institute, and is consequently available in English. Read the section on wolves! Ironically, the experience of the Russians is similar to that of American pioneers as recorded in some detail by Stanley P. Young (1946. The Wolf in North American History. Idaho: Caxton). That wolves can pose a lethal threat is, therefore, not a Red Riding hood Fairytale.

 

One cannot defend the current romantic notions about harmless, friendly, cuddly wolves! It is necessary that the public be informed that there exists a large amount of experience and information to the contrary. And the public should know the signs of danger before heading into the wilds. And tame, inquisitive wolves are one such sign!

 

Unfortunately, that’s not all one should be aware of when doing outdoor activities in areas with increasing wolf populations. Expanding wolf populations will, invariably, begin to overlap regions in which small predators carry rabies. Consequently, it becomes likely that some wolves become infected with rabies. Such wolves are highly dangerous, not only because in their mental derangement they become exceedingly aggressive inflicting deep, multiple bite wounds, but also because the bite of a rabid wolf is lethal – unless treated quickly. Anyone bitten by a rabid wolf needs to get to a hospital very quickly for treatment. In the past lethal control of wolf populations was the response to rabid wolves in Canada. However, that’s after the fact! How to deal with this potential problem before the fact is the crux of the matter. Not going out alone, carrying arms and a cell phone may be part of the answer.

 

And here is a third concern without a simple solution. As indicated earlier, as a landscape is re-colonized by wildlife, herbivores are followed with some lag by carnivores, which in turn are followed after a longer delay by the pathogens and parasites. Some of these require both, herbivores and carnivores, to complete their life cycle. If we generate dense wolf populations then it is inevitable that such lethal diseases as Hydatid disease become established. This disease is based on a tiny tape worm (Echinococcus granulosus) which lives in the gut of canids –wolves, domestic dogs, coyotes - in great multitudes. It produces tiny eggs which are passed out in large volume in the feces of infected canids. Normally these tiny eggs spread out on forage consumed by deer, elk, moose etc. Once ingested the eggs develop into big cysts in the lung, liver or brain of the infected herbivore. Each cyst contains huge numbers of tiny tape-worm heads. The disease kills the host outright or makes it susceptible to predation. When it’s lungs or liver are consumed by wolves, dogs or coyotes, cysts included, the tiny tapeworms are freed, attach themselves to the gut, and grow and produce eggs, closing the cycle.

 

Humans pick up the disease from the fur of infected wolves, dogs or coyotes they handle, or from the feces they disturb. Wolf scat can be contaminated with millions upon millions of tiny tape worm eggs. These eggs, like fine dust, can become readily air born and landing on hands and mouth. The larvae move into major capillary beds – liver, lung, brain – where they develop into large cysts full of tiny tape worm heads. These cysts can kill infected persons unless they are removed surgically. It consequently behooves us (a) to insure that this disease does not become wide spread, and (b) that hunters and guided know that wolf scats and coyote scats should never be touched or kicked. Therefore, do not touch or kick wolf feces – on principle! Avoid it and do not disturb. (c) In areas with Echinococcus skinning of wolves and coyotes must be done with grate care using gloves and masks! (d) Never feed the offal from deer, elk and moose to domestic dogs! If the gut of the domestic dog is filled with Echinococcus tape worms, then the house and yard in which the dog lives will become infected with the deadly tape worm eggs. These can then develop into big cysts in humans using said habitation. Ranches are especially endangered.

 

There are still other diseases which will spread with “completion of the ecosystem”. We face a potential public health problem
.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .
Här nedan följer några axplock ur Facebook Gruppen" Nollvision Varg Arkiv " klicka på länken så öppnas PDF dokumentet.
.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .
Bernkonventionen - på franska från 1979.pdf Bernkonventionen - på franska från 1979.pdf
Size : 3270.882 Kb
Type : pdf
Rapport från projekt varg snf juni1976.pdf Rapport från projekt varg snf juni1976.pdf
Size : 2469.289 Kb
Type : pdf
NV 12446 11 Sv Jägareförbundet påskrivet.pdf NV 12446 11 Sv Jägareförbundet påskrivet.pdf
Size : 2059.695 Kb
Type : pdf
LST Örebro Län Protokoll 2013-01-18.pdf LST Örebro Län Protokoll 2013-01-18.pdf
Size : 1573.335 Kb
Type : pdf
Anders Bjärvall  445 1693  PB.pdf Anders Bjärvall 445 1693 PB.pdf
Size : 139.646 Kb
Type : pdf
SNV Beslut Sirges sameby - 2002-10-29.pdf SNV Beslut Sirges sameby - 2002-10-29.pdf
Size : 161.835 Kb
Type : pdf
Miljödepartementet Skr. 200405103.pdf Miljödepartementet Skr. 200405103.pdf
Size : 881.207 Kb
Type : pdf

.                                                                                                                                                                                                                              .

.                                                                                                                                                                                                                              .                                                                           

.                                                                                                                                                                                                                              .

.                                                                                                                                                                                                                              . 

Direktlänkar till Jakt o Jägare .

http://www.jaktojagare.se/   

http://www.jaktojagare.se/webbradio/inte-journalistiska-fragor
http://www.jaktojagare.se/aktuellt/lrf-kritik-mot-stoppad-vargjakt
http://www.jaktojagare.se/notiser/licensjakten-pa-varg-stoppad
http://www.jaktojagare.se/snf-basen-och-maktens-arrogans
http://www.jaktojagare.se/webbradio/finnstovare-dodad-av-varg
http://www.jaktojagare.se/notiser/varg-med-svar-skabb-skjuten
http://www.jaktojagare.se/aktuellt/varg-skjuten-i-haveroreviret
http://www.jaktojagare.se/aktuellt/bade-lo-och-varg-i-norra-skane
http://www.jaktojagare.se/kronika/projekt-varg-infor-oppen-rida
http://www.jaktojagare.se/kronika/snf-chef-kopte-djurparksvargar
http://www.jaktojagare.se/en-slump-havdar-ekots-reporter
http://www.jaktojagare.se/forskare-sagar-dn-kronika

Äldre artiklar.

http://www.jaktojagare.se/narmare-70-vargvalpar-kan-ha-fotts
http://www.jaktojagare.se/glesbygd-storstad
http://www.jaktojagare.se/22-arig-student-dodad-av-varg
http://www.jaktojagare.se/jaktfientlig-s-politiker-vill-plantera-ut-40-vargar
http://www.jaktojagare.se/ministern-som-tror-pa-pinglor
http://www.jaktojagare.se/vargen-en-ekologisk-katastrof
http://www.jaktojagare.se/vargpropaganda-i-skolorna
http://www.jaktojagare.se/jordbruksministern-oppnar-for-utplantering-av-varg
http://www.jaktojagare.se/kristdemokraterna-vill-plantera-in-varg
http://www.jaktojagare.se/forsta-rattegangen-mot-en-jagare-som-dodat-varg-for-att-radda-hund
http://www.jaktojagare.se/nar-foddes-vargkramarna
http://www.jaktojagare.se/oviss-framtid-i-algskogen
http://www.jaktojagare.se/vi-har-varnat-for-ogenomtankta-rovdjursbeslut
http://www.jaktojagare.se/vargmoten-om-illegal-utsattning
http://www.jaktojagare.se/krav-pa-nollvision-efter-vargmote-i-gallo
http://www.jaktojagare.se/vargflock-anfoll-mitt-inne-i-bebyggelsen
http://www.jaktojagare.se/sprider-vargen-farlig-smitta
http://www.jaktojagare.se/riksdagsfraga-om-illegal-utsattning-av-varg
http://www.jaktojagare.se/bjallror-pa-hundar-och-lapptyg-vid-hagar-inget-skydd-mot-varg













.                                                                                                                                                                                                                               .
.                                                                                                                                                                                                                               .
                                                           Här har ni då möjligheter till att rösta.
Hur många tror att olaglig inplantering av varg, skedde under 70 talets dagar ?
  
pollcode.com free polls 
.

Om det vore val idag - vilket parti skulle du/ni lägga eran röst på?
  
pollcode.com free polls 
Här har ni möjligheter till att chatta och tycka till om olika saker,angående Sveriges vargproblematik.

Här har ni många intressanta videos att titta på.
.
.                                                                                                            .
.
.
.                                                                                                            .
.                                                                                                            .
Blygsamma bidrag lämnas till följande konto.
Sm.Lundin Swedbank 8368-3 904 604 743 8
.                                                                                                         .
Hur på för sätt bidrar, diverse Värnar föreningar ,diverse myndigheter såsom Nvv,Lst - landsbygden,och renskötseln,när det gäller vargproblematiken ?
  
pollcode.com free polls 
.                                                                                                                                                              .
.                                                                                                                                                              .
Till vilken organisation/förening/Myndighets tillhörighet är du/ni som besökt SMSL-THAILAND INFO?
  
pollcode.com free polls 
.                                                                                                         .
.                                                                                                         .
.                                                                                                         .
.                                                                                                         .
.                                                                                                         .
.                                                                                                         .
.                                                                                                         .
.                                                                                                         .
.                                                                                                         .
.                                                                                                         .
.                                                                                                         .
.                                                                                                         .
.                                                                                                         .
.                                                                                                         .
.                                                                                                         .
.                                                                                                         .
.
.
                                                                                                        .
                                           

.                                                                                                         .

.

.
.
.
.                                                                                                                                                   .
.                                                                                                                                                                
                                                                                                            .
                                                                                                            .
.                                                                                                           .
.                                                                                                           .